someother

-Du har 2 nya meddelanden-
Hallå, det är jag, alltså var in i helvete är du nånnstans?!! Klockan är tio över sju, din jävla skitstövel! Asså varje gång vi bestämmer någonting så får du aldrig in de i din jävla lilla korkade skalle!! Har du något tomrum där inne eller? Det susar lite! Du verkar ju aldrig kunna få in någonting!! 

Du tar för mycket plats. Jag kan inte andas i den här relationen. Kärleksaffärs-relationen, bara tär på relationen. Är jag rätta personen? När jag frågar så dig då bara tittar du ner. Men du vet jag ser rakt igenom ditt spel. Det är då det alltid blir fel, du bara skriker och får spel. Du säger det handlar om mig, jag säger de handlar om dig. Och varför lyssna på dig när du aldrig lyssnar på mig? Vi har nått en återvändsgränd. Nu blir jag tokig och jag skiter i allt, jävla brudjävel stick!! Jag vet precis vad jag sagt och jag gjort, och jag ångrar inte ett skit. Om det kändes så gjorde jag det med flit. Så du vet hur jag mår. Det finns en gräns och den går exakt där vi står. Du spelar hardcore och svår. Argumenten, du blandar dom, vet knappt vad du svamlar om. Har tröttnat på ditt tjat, de är bara ditt liv det handlar om. 

Jag gav dig all min tid, jag gav dig hela mitt liv. Helt fritt utan bricktid, jag gav hela mitt liv. Jag försöker också förstå varför? Varför stannar jag kvar? Jag litade blint på dina svar när jag frågade i förtroende, och jag frågar mig själv varför jag var beroende. Beroende av dig och ditt sätt. Ditt vett och etikett. Hur du fick mig att bli en simpel marionett. Jag var ett spel för gallerierna, och ut i fall att du behövde vandra helt ensam, berövad på skratt. Så skulle jag finnas till hands för lite glans och romans. Ge dig total uppmärksamhet, fylla ditt liv med substans. Jag var en drog som du gick på, du din kick. Blev helt fucked up, helt schizo, på allt skit som jag gick på. Du knullade mig på alla vis som det gick, och din steez var så slick, jävla bitch. Du har is i din blick. 

Du gängar allt generellt nu, parallellt det gäller allt eller alltså, Jag vet att jag sårar dig. Jag häller salt i öppna sår. Men så är du lågt stående och folk förlåter för fan för fort är mitt påstående. Hårt slående tankar ankar ditt liv, som lösdriveri. En sekund med dig är ett överdrivet slöseri med liv. Övergiven, men jah behöver tiden utan ditt jävla prat. Efterbliven, efeter tiden ihop är du inte värd mitt hat. Du ringer på natten och gråter, och de rör mig inte. Det finns minnen jag knappast förlåter, så jag hör det inte. Jag vill att din himmel ska befrias från både blått och solsken. Att min önskan besannas och andra behandlar dig som oren. Ogenomtränglig för dina vänliga inviter igen. Du sliter i den sak vi hade men jag skiter i den. Igen då - Jag är inte den rätta, och du har själv sett det. Så tyst nu. Du är så söt när du bara drar åt självaste helvete.


- Fortsättning på meddelande -
Och en sak till jag tycker du ska skaffa dig en stil. Du är så jävla omogen din jävla horunge! Jag är så jävla sur på dig och du kan inte ens komma hem i tid!? DU, jag säger bara en sak, jag är inte värd det här. Jag förtjänar någon mycket bättre! HEJDÅ!